Volkswagen Phaeton representerar ett av bilhistoriens mest spännande experiment. När bilen visades på Genèvesalongen 2002 höjdes ögonbrynen över hela världen. En folkbilstillverkare skulle nu konkurrera med Mercedes-Benz S-klass och BMW 7-serien. Konceptet var enkelt men modigt: bevisa att Volkswagen kunde bygga en lyxbil lika bra som traditionella premiummärken. Fabriken i Dresden byggdes i glas för att besökare skulle se kvaliteten med egna ögon. Priset startade långt över 100 000 dollar i USA. Frågan var om kunderna var redo att betala lyxpriser för en bil med Volkswagen-märket.

Drömmen om en folkbil i lyxklass

Ferdinand Piëch hade en vision som många tyckte var galen. Som chef för Volkswagen ville han visa att företaget kunde matcha tyska premiumtillverkare. Han gav designteamet en uppsättning extrema krav. Bilen skulle klara att köra i 300 km/h med 50-gradig värme utomhus samtidigt som klimatanläggningen höll 22 grader inuti. Projektet fick namnet D1 och delades med Bentley och Audi. Tekniken kom från samma familj av bilar.

Gläserne Manufaktur i Dresden blev hjärtat i produktionen. Golvet täcktes med kanadensisk lönn istället för betong. Arbetarna bar vita rockar som kirurger (vilket såg lite konstigt ut, men de tyckte nog det var coolt). Varje Phaeton tog fyra dagar att bygga för hand. Roboten fick stå tillbaka för människan. Besökare kunde boka rundturer och se hur deras bil byggdes. Fabriken blev en turistattraktion som lockade tusentals människor varje år.

Under skalet dolde sig teknik från Volkswagenkoncernens bästa modeller. Fyrhjulsdriften kom från Audi. Vissa motorer delades med Bentley Continental GT. Luftfjädringen justerade sig automatiskt efter vägen. Bilen vägde över två ton men kändes lätt att manövrera. Sex olika säkerhetssystem arbetade tillsammans för att skydda passagerarna. Lasersensorer mätte vägbanan 2500 gånger per sekund.

Motor och körupplevelse

Motorutbudet spände över ett brett fält. V6-motorn på tre liter gav 240 hästkrafter och passade den som ville ha bra bränsleekonomi. V8-motorn på fyra och en halv liter levererade 335 hästkrafter med imponerande kraft. TDI-dieseln erbjöd 310 hästkrafter och räckvidd på över 100 mil. Toppmodellen kom med en W12-motor på sex liter från Bentley som gav 450 hästkrafter. Motorn bestod tekniskt av två VR6-motorer monterade i 72 graders vinkel.

Körupplevelsen överträffade förväntningarna hos de flesta som testade bilen. Luftfjädringen filterade bort ojämnheter som inte syntes på instrumentpanelen. Kabinen var tyst som ett bibliotek även vid hög hastighet på motorvägen. Stolarna formades efter kroppen och hade upp till 18 olika inställningar. Baksätespassagerarna fick samma komfort som framme , med egen klimatkontroll och elektriska justeringar.

Fyrhjulsdriften Torsen gjorde bilen säker i alla väder. Systemet kunde skicka upp till 75 procent av kraften till framhjulen eller bakhjulen beroende på väggreppet. Vinterkörning blev enkel trots bilens storlek och vikt. Bromsarna från Bentley stoppade tvåtonsbilen med imponerande precision. W12-versionen accelererade från noll till hundra på 6,1 sekunder. Toppfarten begränsades elektroniskt till 250 kilometer i timmen.

Utmaningarna på marknaden

Försäljningen blev en besvikelse från första dagen. Amerikanska kunder ville inte betala 90 000 dollar för en Volkswagen när en Mercedes S-klass kostade ungefär lika mycket. Problemet var inte kvaliteten utan märkesimage. Folk kopplade Volkswagen till Golf och Beetle, inte till lyxbilar. Återförsäljarna visste inte hur de skulle sälja bilen. Många placerade Phaeton bland vanliga Volkswagen-modeller istället av att ge den ett eget showroom.

I USA drog Volkswagen tillbaka modellen redan 2006 efter bara två år. Totalt såldes endast 3354 bilar på den amerikanska marknaden. Målet hade varit att sälja minst 4000 bilar per år. Europa blev viktigare men även där kämpade bilen mot fördomar. Tyskarna köpte hellre en Mercedes eller BMW när de hade råd med en lyxbil. Kineserna blev de mest lojala kunderna och köpte över hälften av alla Phaeton under bilens sista år.

Priset täckte inte produktionskostnaderna. Volkswagen förlorade pengar på varje såld bil men fortsatte ändå produktionen i 14 år. Ferdinand Piëch såg Phaeton som en prestigefråga snarare än ett ekonomiskt projekt. Bilen skulle visa att Volkswagen behärskade högsta kvalitet. Totalt byggdes cirka 84 000 bilar, vilket var långt under målsättningen. En Mercedes S-klass sålde lika många på bara två år.

Att äga en Phaeton idag

En begagnad Phaeton kan vara ett smart köp för den som vill ha lyxbilskänsla till folkvagnspris. Priserna har sjunkit kraftigt sedan produktionen upphörde. En W12-modell från 2005 kan kosta mindre än 150 000 kronor. Det är mycket bil för pengarna. Men köparen måste vara medveten om underhållskostnaderna. Reservdelarna kommer från premiumbilsvärlden och kostar därefter.

Servicehistoriken är viktigare än mätarställningen när du köper en Phaeton. Kontrollera att luftfjädringen fungerar korrekt eftersom reparationer kan kosta 40 000 kronor eller mer. Titta efter rostskador under bilen, speciellt kring fästena för luftfjädringen. Kontrollera att alla elektriska system fungerar. Bilen har hundratals sensorer och datorer som kan krångla. Be om att få se originaldokumentationen från fabriken i Dresden.

Hitta en verkstad som känner till VAG-bilar innan du köper. Volkswagen-återförsäljare kan serva bilen men vissa delar kräver specialverktyg från Bentley eller Audi. Reservdelar finns fortfarande att få tag på men leveranstiderna kan bli långa. Planera servicebesök i god tid. Årsservicen kostar mellan 8000 och 15 000 kronor beroende på motorvariant. W12-motorn kräver mest underhåll.

Bränsleförbrukningen kan bli hög, speciellt med W12-motorn som dricker omkring två liter per mil i stadskörning. Dieselvarianten är mer ekonomisk och passar långpendlare bättre. Försäkringspremien ligger på samma nivå som för andra lyxbilar i samma klass. Värdeminskningen har planat ut och vissa välhållna exemplar börjar öka i värde. Samlare börjar visa intresse för W12-modeller med låg mätarställning.

Phaetons arv och framtid

Phaeton lärde Volkswagen viktiga läxor om premiumbilsmarknaden. Projektet visade att kvalitet inte räcker när märkesimage spelar så stor roll. Kunderna ville ha statussymbolen tillsammans med komforten. Gläserne Manufaktur fortsätter producera bilar men nu tillverkas där Volkswagens eldrivna flaggskepp ID.3. Fabriken har gått från handbyggda lyxbilar till massproduktion av framtidens mobilitet.

I Kina lanserades Volkswagen Phideon 2016 som en sorts ersättare. Modellen baseras på en förlängd Passat och riktar sig till de kinesiska marknaden. Phideon saknar Phaetons exklusivitet och handbyggda kvalitet. Bilen tillverkas på vanlig löpande band tillsammans med andra Volkswagen-modeller. Priset ligger betydligt lägre än originalet. Försäljningen blev måttlig även där.

Planer på en andra generation av Phaeton diskuterades länge inom Volkswagen. Designförslag togs fram och prototyper byggdes. Projektet lades på is när dieselskandalen drabbade företaget 2015. Pengarna behövdes istället för att betala böter och utveckla elbilsteknologi. Volkswagen valde att satsa på ID-familjen istället för att försöka igen i traditionella lyxsegmentet.

Volkswagen har lärt sig att utmana etablerade premiummärken kräver mer än bra produkter. Audi lyckades klättra uppåt i marknaden under flera decennier med konsekventa satsningar. Phaeton ville ta genvägen men kunderna följde inte med. Bilen blev ett tekniskt mästerverk som få uppskattade. Som samlarbil växer intresset långsamt. W12-modeller med full servicehistorik från Dresden kan bli framtidens klassiker. Phaeton bevisade att Volkswagen kunde bygga i toppklass även om försäljningen blev en besvikelse.